Änglar som klippt sina vingar

"Änglar som klippt sina vingar" är baserad på en sann verklig händelse....


Änglar som klippt sina vingar


Det hela började en vanlig dag i den lokala matbutiken. Där stod jag med den gröna matkorgen i handen och stirrade in i kylarna som sträcker sig från golv till tak. Helt plötsligt, utan förvarning hör jag en stark röst bakom mig säga

-"Hittar du inte vad du letar efter?"

Förvånat vänder jag mig om, och till min förvåning så ser jag en gestalt som inte gör den starka rösten jag precis hört rättvisa. Framför mig står en liten gammal man, och jag svarar:

-"Ursäkta?"

-"Hittar du inte vad du letar efter?"

Jag hör vad den lille gamle mannen säger men på något konstigt sätt så förstår jag inte hur den här rösten kan tillhöra den lille gamle man som står framför mig.

Tills slut så svarar jag:

-"Nej, vet inte riktigt vad som lockar min söta tand."

Den lille gamle mannen ler och svarar snabbt:

-"Fruktsallad på burk (konserverad) från Del Monte brukar alltid göra susen för mig, ta en sådan"

Den lille gamle mannen sänder sig till hyllan på sin vänstra sida och tar ner en burk fruktsallad från Del Monte och lägger in min gröna matkorg. Helt plötsligt känner jag hur ett sug för fruktsallad träder fram. Det var ju år och dagar sedan jag hade åt det. Nostalgiska minnen från barndomen yttrade sig i mina tankar. Hur jag brukade sitta hos min älskade morfar och äta vaniljglass med fruktsallad och chokladsås som efterrätt efter hans magnifika lammstek. Samtidigt som man fascinerades av Ronja Rövardotters sagolika äventyr framför tv-apparaten. Efter min nostalgiska minnesbild så kom jag på vad det var jag hade letat efter, vispgrädde som skulle gå hand i hand jordgubbarna och chokladsåsen jag tänkte överraska flickan där hemma med efter hennes långa arbetsdag.

Jag blinkade till och åter så ser jag den lille gamle mannen stående framför mig med sin gröna matkorg, sitt leende och med sin starka röst inleder han en konversation:

-"Ibland så är det inte alltid lätt att veta vad det är man suktar efter, men oftast så hittar man det man är ute efter till slut"

-"Visst gör man det, men ibland så kan det ta tid att hitta det man söker"

Svarar jag på ett så respektabelt sätt som jag kan, då jag blivit lärd att alltid respektera de som är äldre. Den lille gamle mannen ler igen och berättar:

-"Så sant som du säger, ibland kan det ta tid men man får aldrig ge upp. Jag har varit med om två krig, begravt min fru, förlorat synen och fått den åter, serverat Greta Garbo fiskgratäng på Operan Källaren i Stockholm men det är just nu som jag har hittat det jag sökt."

Förlorat synen och fått den åter tänkte jag innan jag tittade närmare på den lille gamle mannens ögon. Pupillen var elliptiskt formade som den elliptiska symmetrin hos en katt. Färgen även den påminde om det ljussken och djup som ett kattöga kan belysa.

Den lille gamle mannen verkar nu fylla upp hela matbutiken med sin närvaro. En kvinna går förbi tittar på mig med en diffus blick, utan att visa någon som helst tecken på att hon ser den lille gamle mannen med elliptiska pupiller. Till slut tar jag mig mod och ställer frågan:

Hade du förlorat synen?"

-"Ja, jag förlorade synen på båda ögonen men fick tillbaka den"

-"Hur gick det till?"

Frågade jag nyfiket, vilket den lille gamle mannen svarade på med följande korta korrekta fram:

-"Vissa saker skall man bara vara tacksam för."

Detta resonemang var något som jag definitivt delade med den lille gamle mannen, vissa saker ska man bara vara tacksam för och inte ifrågasätta. Konversationen fortsatte och den lille gamle mannen visade sig vara väldigt påläst om allt mellan himmel och gjord, citerade bibeln som författare citerar sina egna stycken. Hade starka argument och lyssnade så som en god lyssnare borde. Jag märkte att det inte bara var kvinnan som hade gått förbi som tittade åt mitt och den lille gamle mannens håll. Men även den andre personen som slängde sin blick åt vårt håll verkade undgå närvaron av den lille gamle mannen som fyllde hela matbutiken.

Blev förundrad och ställde mig frågan om det verkligen stod en liten gammal man framför mig som sa alla dessa saker jag i det ögonblicket behövde höra? Stod han inte där och allt bara var en synvilla? Stod han verkligen där och sa allt som jag behövde höra i det ögonblicket, men bara uppenbarade sig för mig? Frågorna var många, men konversationen desto mer intressant.

<<To be continued>>


Då var det dags igen....

Halva veckan har gått och det är dags för en uppdatering av FinalNote, vet att det är dåligt men det får vi alla leva med. Denna gång så blir det inte något samhällsrelaterat utan bara tankar om saker och ting. Kanske beror det på att jag hade betald övertid igår, jag fick sova utan att vara på jobbet, finns det något bättre?

Men även om det nu är så att jag sitter på jobb, känner mig relativt utvilad och kry fastän jag har den här förkylningen som ligger och prasslar i vassen. Så kan det ändå inte vara helt bra, för då skulle det ju inte finnas den välbehövda balansen. Man kommer väl aldrig ifrån den här känslan att man vaknat på fel sida av sängen ännu en dag, eller gör man det varje dag?

Kanske eller beror det på yttre faktorer, att folk medvetet irriterat en, eller omedvetet får en att bli irriterad. Ökar irritationen då man inser att ens irritationsmoment inte märker av resultatet av deras medvetna eller omedvetna handling? Jag brukar alltid se till att irritationsmomentet vet resultatet av deras handling ställt till med, på ett så trevligt sätt som möjligt om tillfället ges. Fast jag har bestämt mig att testa det andra sättet: Att inte säga något alls. Det är svårare än vad man kan tro, för mig i alla fall. Känns nästan som om man bygger upp en större irritation än den initiala och det kan ju bara sluta i att en dag så smäller det.

Som en god vän sa till mig att ”när man träffar någon som man kan tänkas inleda en relation (även vänskaplig sådan) så måste man rannsaka deras yttre från topp till tå […]”. Det lät till en början helt absurt att han kunde säga så, men han fortsatte med sin teori ”[…] om det finns den minsta detalj som man stör sig på hos den man rannsakar t.ex. ett stort födelsemärke mitt i pannan, stora öron, skidbacksnäsa eller ett extra finger (man kan faktiskt födas med 11+ fingrar). Så kan den dagen då det störande momentet får blomstat ut i att irritationsmomentet kokar över.  Då kan man i ren frustration och tillfälligt hat komma ut i form av ex. ”[…] och det j**la födelsemärket du har i pannan […]”.  Vilket säkerligen leder till att man hårdare i skiten.

Denna teori är vagt förklarad och kanske lite svår att förstå, kan ge en mer utförlig förklaring om så önskas. Men inte i detta inlägg.

Som slutsatts så får jag väl säga att jag får fortsätta med min svåra uppgift: Att inte säga något alls.

//Stummis\\


Samhällslösning...Skulle inte tro det va

När man läser morgon-, dags- eller kvällstidningar så kommer man ofta över en eller annan kommentar som man inte fullständigt håller med om. Man ta den med en nypa salt och läser vidare. I gårdagens Metro utgåva så läste jag en artikel som bara fick mig att tappa det lilla grep som jag försökt bibehålla. Artikeln handlade om självförsvar för kvinnor som blir överfallna av en potentiell våldtäktsman. Detta hör ju ihop med den pågående debatten angående antalet överfallsvåldtäkter som skjutit i höjden på senaste.  I samma artikel så går en ledande figur från polisstyrelsen, Lennart Gunnarsson (fp) och säger att "ALLA KVINNOR  SKA FÅ VAPENLICENS"...förlåt men är kan ju bara inte ha alla hästarna i stallet...tro mig när jag säger att de ordvalen skrevs om många gånger då jag försöker att inte bringa fram fula ord i min blogg... HUR SKULLE DET VARA EN SAMHÄLLSLÖSNING?!?!?!!?!? du kan inte men allvar, eller det gjorde du nog...TRAGISKT!!!

Min fråga följer: Hur skulle det se ut i samhället om alla kvinnor hade vapenlicens? Vi hade varit tillbaka i wilda västern fast där det var omvända roller... Visst vi män sköt och dödade varandra som vildar. Men vi visade respekt jämte mot kvinnor och barn. "No women no kids". Tänk om alla Fi medlemmar hade vapenlicens... "No women no kids" hade ersatts av en ny slogan: "KILL ALL MEN, KILE THEM ALL", lösning... bestämt NEJ. Sverige skulle vi ha allvarligare problem än vad vi har idag. Kanske på nästa socialdemokratiska kongress skulle GP (allas vår egen statsminister) avlägga 10 miljarder till att återinföra det manliga släktet i Sverige i stället för att lägga pengarna på äldreomsorgen. Bara en tanke.....

Tillbaka till debatten som alltid varit aktiv men har på något sätt bara flutit på bakom kulisserna bakom allt annat som har varit aktuellt i Median. Nu så kommer den ena rapporten efter den andra om hur Medians uppvaktning av våldtäkter leder till att "potentiella våldtäktsmän som inte gått hela vägen" nu tar steget för att fullborda deras inre sjuka fantasi om att överfalla, våldta och ärra en kvinna. Bara för att någon annan har lyckats med just det som hans lust och det han känner att han vill och måste göra. Visst så är jag inte blind för den kända Dominoeffekten, men jag tror mig se en annan möjlighet för varför dessa utlåtanden kanske görs. Kanske beror på min paranoia över allt och inget, men denna paranoia går hand i hand med ens vision om att ta över världen... men det är en annan diskussion som vi inte ska gå in på nu för då försvinner meningen med detta blogg inlägg. Men jag tror helt enkelt inte att bara för att Median visar reportage om överfallsvåldtäkter (tänker på Efterlyst då de visade filmklipp från en park i  Helsingborg) att fler sker. De HAR ALLTID funnits här som sagt bakom kulisserna, rapporterade samt icke rapporterade.

Min tolkning är att det inte finns tillräckligt med resurser inom rättsväsendet, så när det strömmar in arbete som ingen kan behandla, hyllorna ger vika för newtonslag pga att man bryter mot hållfasthetsläran (att om man belastar något för mycket så brister det, hyllan kan inte lyfta hur mycket som helst). Så är det enklare att säga att det skett en kraftig procentuell ökning av just den här sortens fall. I mina ögon ett desperat sätt att få in mer bidrag till deras verksamhet... som sagt kan vara min paranoia, men den e befogad pga mitt storhetsvansinne...

Kraftig procentuell ökning.... skulle inte tro det va. Tror snarare att offren tänker skit samma om de inte har eller vill ta den tid som de borde göra för mig ... jag rapporterar i vilket fall som helst. Då man hör den ena berättelsen efter den andra när våldtäcksoffer velat rapportera det dom varit med om fått i svar från ansvariga myndigheter: "DET FINNS INGET VI KAN GÖRA.....!

Hur kommer det sig att det sker en ökning av just Våldtäcksfall och Våldsöverfall när 12 poliser i Malmö lyckats få ner Malmö från 1:a plats till 20:e plats när det gäller Sveriges farligaste platser. Det går inte ihop..... eller så är det bara min paranoia som är befogad av.....

MITT STORHETSVANSINNE......

//NaPoleOn\\

 


Obetald övertid.... Ma$a set me free

Sitter på jobb och pratar i telefon, helt plötsligt hörs ett alarm. *biip biip biip*
Men på något konstigt sätt och vis så låter det som min alarmsignal på nallen i form av Kraftwerk... *märkligt*

blinkar en gång och i förtvivlan så inser jag att jag inte alls sitter på jobbet och arbetar utan jag ligger hemma i sängen nerbäddad, kl är 06:15 och det är dags att gå upp och utföra den dagliga rutinen för att ta mig till jobb.....

Men, jag var ju nyss på jobb???!!!???......... Inser i ren förtvivlan (kl 06:15!!!!!!!!!!) att jag gjort det igen... Varit på jobbet och arbetat under det som skall vara min återhämtningsperiod innan morgondagens alarm tjuter, min värdefulla SÖMN.

Hur kan detta va? Om jag försöker räkna hur många dagar i veckan som inte detta fenomen inträffar, så tror jag att under en bra vecka så vaknar jag inte ur en dröm då jag befinner mig på jobb inte överstiger 3 dagar.

Kanske därför jag är så trött... kanske inte... men en sak e säkert jag får inte övertidsersättning....

SLEEP SUCKS sometime.....

//slEEPless at Work\\

ps: U still not ready, I decide when u are.... läs föregående blogg: Aktuell Debatt.... Sen kommentar!


Aktuell debatt.... sen Kommentar

Det har varit en livlig debatt på senaste om Fi... för dem som har legat i koma de senaste tiden kan jag förklara att Fi är förkortningen för den mans hatande separatist rörelsen Feministiskt Initiativ...

Efter Insiders reportage om Fi och deras synsätt på män och deras andra sk ideal så blev jag vansinnig. Detta inlägg skulle ha skrivits för länge sedan.... MEN det finns en anledning för att det kommer nu istället för då. Det med kommer att uppdagas och förklaras inom kort... but right now U ARE NOT READY!!!

Att den här sk grundaren (eller grunderska, eller vem hon nu va...ska försöka reda ut namnet) av Fi och språkrör för deras Parti Bibel sitter i nationell TV och säger att hon står för de ideal som omnämns i boken ÄR helt banalt. Tänker då primärt på deras synsätt på att män är och beter sig som djur... Då inte det faktum att vi tillhör det varmblodiga djursläktet som föder levande barn Homo Sapiens Sapiens ....

Då detta låg i hetluften tog Jonas Valström (som då inte är känd för sitt politiska engagemang inom samhället utan mer känd som naturvän och djurrättskämpekämpe, samt Sveriges egna Golden Retriever människans bästa vän) sig in i debatten om Fi's syn på att män är djur. Han liknade den vid babianernas samhälle. Om vi män skulle ta till oss Babian Hannens levnadsstandars så skulle vi inte få höra om alla tråkigheter i media… så som våldtäkter, överfall, psykisk misshandel, tvång... listan är lång. För detta hade kommit som en självklarhet. Kanske det är detta det som Fi vill uppnå, ett roligare samhälle utan alla tråkigheter i Media...

Denna insyn jag fått at Fi, deras parti och synsätt har lett till att jag och min gode vän lagt upp en plan hur vi ska få in Fi in i riksdagen…

Som jag sa innan… U ARE NOT READY!!!  :-)

//Spartacus\\

to be continued...