30-års kris eller personlig utmaning....
Nu har det gått en månad sedan även jag passerade den magiska gränsen som förknippas med ålderskris. Förutom att man fick lite extra vuxenpoäng så har 30 aldrig varit något jobbigt att se fram emot. Så klart blev det fest med nära och kära och många "nu går det utför" skämt under hela kvällen. Dagen efter vaknade jag utan baksmälla, till och med jag var imponerad iom att även jag drack en del.
Nu har jag utmanat mig själv med att genomföra svenska klassikern med start februari 2013, Vasaloppet, och innan dess så ska Tjurruset 2012 genomföras i oktober. Jag har redan köpt min racer, Eddy Merckx AMX-1, och är helt såld på cykling. Trodde aldrig att jag skulle tycka det var så roligt som jag gör.
I samband med inköpet ringde jag en vän som tagit sin träning till en helt annan nivå, Ironman, och när jag berättade för honom om mina planer så drog han en parallell mellan mina nya utmaningar och det här alla kallar 30-års kris.
Kan det vara så att även jag lider av 30-års krisen, fast jag döljer den bakom mina "personliga utmaningar". I vilket fall så har jag börjat en lång resa där jag kommer lära mig mer om mig själv vad gäller diciplin, fokus och även lära mig mycket om hur min egen kropp fungerar vid extrem träning. Vem vet kanske når jag upp till Ironman, 2014, men en sak i taget!
Ser detta som ett ypperligt tillfälle att återuppta min blogg, ännu en gång, och dokumentera min "personliga utmaning" för att när allt är klart avgöra om det var en "30-års kris i förklädnad" eller personliga mål som uppfylldes.
Kommentarer
Trackback