Deppis i mörkret...
Då mörkret infinenr sig under längre perioder av dagens 24 timmar. Infinner sig även en oundviklig depression. Man längtar efter värmen, uteserveringarna, sociala mötesplatser, smygläsningar och det lyckorus som sommaren innebär. Men vem har sagt att höstens och mörkrets toner inte kan vara lyckosamma?
När vi lämnar sommar månaderna, som tyvär inte är många i Norden. Faller vi tillbaka på den rutin som vi undermedvetet förkastat då vi njutit av sommar och sol. Samma rutin som får oss att klara av ännu en vinter med avsmak för kylan, då vi känner regnet falla mot vårt blottade ansikte.
Jag kommer ihåg hur jag berättat för människor som jag kommit i kontakt med runt om i världen. Hur Norden faller i en nationell depression när mörkret dominerer våran vardag. Men idag slog tanken mig om det verkligen är mörkret som är den verkliga boven. Kankse är det vår glorifiering av sommarens korta infall som är den bakomliggande faktorn. Kan det vara att sommarens slaggprodukter visar sig tydligare då solen inte skiner?
Jag älskar sommaren, solen, värmen och stranden. Men om jag klär mig riktigt varmt så kanske det går att undvika en påhittade depression och se vinterns vackra avtryck på en vardag som alltid faller tillbaka på rutin.
Kommentarer
Postat av: Nathalie
Jag tror inte att det är själva vintermörkret och kylan som är boven i dramat, utan den kalla mentaliteten vi har här i Norden. Vi står och sliter på arbetet hela dagen för att sedan bege oss hem och låsa in oss för resten av kvällen med diverse inomhus sysslor.
Man ska ta vara på dagen som om den vore den sista, njuta av allt solljus man kan få, träffa dem som betyder mycket för en och fylla sitt liv med det som gör en glad. Då kommer alltid solen att skina, vare sig om det är mitt i vintermörkret eller årets varmaste sommardag.
Trackback